Vad gör oss till människor? Del 2

För att inlägget om Maskinblod inte skulle bli allt för långt är det uppdelat i två. Här hittar du del 1.

Flykten från paradiset
av Eva Holmquist
Mim i novellen förminskar sig själv för att leva upp till sin man och samhällets förväntningar på henne. När hon så möter Bris inser hon att hon inte behöver må så dåligt utan kan bryta sig ut, det är inte lätt gjort men om hon lyckas kan hon få vara sig själv igen. Kontentan är tydlig, man måste älska sig själv och inte stanna kvar i en ohälsosam relation.

Steve
av Lars Östling
Jag läste Vad ögat ser av Lars Östling för några veckor sedan och trodde först att jag skulle få läsa något som liknade den romanen. På ett sätt liknar dem varandra, de är fortfarande livsformer från olika planerat som möts men i novellen är spelplatsen jorden. Att våra liv skulle vara en enda stor TV-serie är en kul tanke och att världsomvälvande händelser skapats för att behålla tittar känns jättekonstigt samtidigt som det öppnar upp för intressanta funderingar och inte minst konspirationsteorier.

Rymden är rund
av Börje Crona
Det är uppenbart att novellen bygger på Jules Vernes klassiska Jorden runt på 80 dagar, Crona har skapat en skröna som heter duga. Först tycker jag att den känns lite tråkig, jag har ju läst Vernes klassiker, men Rymden är rund tar sig och slutet överraskar.  Vernes karaktärer är borta 80 dagar, Cronas karaktärer är borta 81 år,  att ingen kommer ihåg dem när de kommer tillbaka blir ett riktigt antiklimax.

Monstrets gud
av Saga Torstensson
Varelsen i Torstenssons pjäs söker efter Gud för att få veta varför hon skapades till ett missfoster. Hon möter själasörjaren som till att börja med inte alls ger henne de svar  hon vill ha.  Sökandet är väl kanske en av de saker vi människor ägnar oss mest åt, alltid är det något vi måste få svar på.

Sorgens flykt
av Helena Nyblom
Sorgens flykt är en av de äldre texterna som finns med i antologin, de är från 1896 och handlar om hur vi tar emot glädjen och sorgen i våra liv. Det här är inte en av mina favoriter, men språket är vackert och jag gillar temat.

Paulus
av Peter Öberg
Det här är den text jag förstår minst av, men jag tänker att den självklart har med livet och vår utveckling att göra. Man behöver ju faktiskt inte förstå allt för att gilla det.

Hemliga lådan
av Robin Karlsson
Ibland får man helt enkelt göra det bästa av situationen och ta konsekvenserna av sina handlingar. Berättelsen om den hemliga lådan överraskar mig, den innehåller inte alls vad jag tänkt mig utan är väldigt sorglig.

Änglarna av kvicksilver och kristall
av KG Johansson
Jag har tidigare läst novellen Innan himlen faller av Johansson som bygger på att vi människor måste komma ihåg för att inte försvinna. I Änglarna av kvicksilver och kristall kretsar berättelsen istället kring motivet att vi inte kan göra saker ogjorda hur mycket vi än vill. Vi måste gå framåt.

Maskinblod är för att sammanfatta en riktigt bra samling noveller som håller hög klass rakt igenom och som får mig att verkligen fundera, den väcker som sagt många tankar kring vad det innebär att vara människa. Jag ser fram emot att läsa mer av flera av författarna.

Tack till Affront som skickade recensions ex.