Både Själlös och Chanslös

Själlös och Chanslös är mitt första möte med steampunken, och jag gillar blandningen mellan roliga ”moderna” uppfinningar och 1800-talets konventioner.  Gail Carriger har skapat en stark kvinnlig karaktär som i de flesta fall inte alls passar in i 1800-talets England.  Historien är underhållande, men jag tror att jag haft mer behållning av böckerna om jag läst dem på engelska, jag tror att jag går miste om en del av humorn i översättningen och att språket kanske blir lite väl platt. Korrekturläsningen av den andra boken känns något slarvigare gjord än den första.

Det är inte jättemycket tempo i böckerna och ibland så står historien och stampar alldeles för länge kring en händelse. Men båda böckerna tar fart de sista 60 sidorna, jag upplever det som att författaren börjat inse att hon måste knyta ihop säcken och att gåtan måste lösas.  Båda böckerna lämnar mig dock väntandes på mer med sina cliffhangers och jag ser framemot att läsa nästa del i serien.

Att läsa och att resa

Efter bokmässan var jag alldeles slut, jag hade dock sökt ledigt från jobbet andra veckan efter mässan och begav mig därför på en liten resa till England. Det blev en del bokköp såklart, det är marginellt billigare men ibland kan man göra fynd, som de tre delarna  i Hungerspelen för totalt 6 pund – i den mycket snygga utgåvan. Såklart köpte jag The casual vacancy också!

Jag har varit i London ganska många gånger och har prickat av de flesta av stadens viktiga sevärdheter – som tur är finns det ju massor att se i de omkringliggande städerna så det blev en resa till Windsor Castle, Bath och Stoneheng samt såklart en dagstur med tåg till universitetsstaden Oxford.  Inte heller visste jag att Bath faktiskt är en plats Jane Austen bott på och att staden har ett Jane Austen-center. Jag hann tyvärr inte besöka det då vi var där för att se de romerska baden och Bath Abbey – men jag fick åtminstone åka förbi centret.

Stoneheng var självklart en magnifik upplevelse. Att några gamla stenar kan göra sånt intryck!  Påvägen ut från London åkte vi även förbi Hammersmiths takåsar som stått som inspiration till scenen i Mary Poppins där Dick van Dyke sjunger och dansar bland skorstenarna.  Det blev även en förmiddag på The British Museum där vi bland annat såg The Lewis chessman – världens mest kända schackbräde (som påminner väldigt mycket om det som Ron och Harry spelar på i första filmen).

I Oxford besökte vi bland annat Christ Church där Lewis Carroll (Charles Dodgson ) både studerat och varit lärare. I den stora hallen som inspirerat till The great hall i Harry Potter finns bland annat ett vackert fönster med karaktärer från Alice i underlandet målade. Även trappan in till den stora matsalen i Christ church är känd, det är nämligen där som Professor McGonagall hälsar Harry Potter och hans kamrater välkomna i första filmen.

Vi besökte även All souls college, Trinity college och the Bodleian library som vid tillfället hade en Charles Dickens-utställning. Bokhandelskedjan Blackwell hade även tre olika butiker precis utanför bibliotekt – självklart var det ett givet besök. I Oxford finns även en Alice shop, där man kunde köpa en massa roliga Alice i underlandet prylar, jag föll inte för frestelsen dock.

Sista kvällen köpte vi biljetter till Agatha Christies teater The mousetrap som firar 60-år på scen i år. Det kanske inte den mest fantastiska föreställningen men skådespelarna var duktiga och det var en fin avslutning på vår vistelse.

En mycket lyckad resa med flera höjdpunkter!