USA är en jobbig plats för Gudar

30 Nov

Amerikanska gudar är mitt första möte med Neil Gaimans författarskap, ett författarskap jag bara hört gott om, och jag blev inte besviken.

amerikanskagudarAmerikanska gudar tar sin början i fängelset där Shadow avtjänat tre år, hans cellkamrat bedragaren Low Key Lyesmith lånar honom ett exemplar av Herodotos bok Historia, en bok som visar sig bli mycket viktig för Shadow.  Shadow släpps ut från fängelset några dagar tidigare än väntat, hans möts av budet att hans fru omkommit i en bilolycka.  Han bestämmer sig för att ta sig hem, men på vägen möter han den hemlighetsfulle Wednesday som för ett krig mot de nya gudarna och han har bestämt sig för att få med Shadow i kampen.

Neil Gaiman lever upp till mina förväntningar, han får mig att fundera på religion och dyrkan. En gud finns bara så länge något tror på den och många människor har rest över världen och tagit med sig sina gudar till de nya platserna. Starka i tron till en början, men sedan har nya föreställningar om olika gudomar tagit över. För den som har koll på sin nordiska mytologi blir det fort klart vem Wednesday representerar. Flera nordiska gudar förekommer i boken och precis som Oden har de fått anpassa sig till det moderna USA. Gaiman håller sig inte bara till den nordiska mytologin utan flera världsreligioner finns representerade tillsammans med magiska väsen som bland annat ifriter. Alla endast skuggor av vad de varit, de hankar sig fram i värld där ingen längre tror på dem. De nya världsliga gudarna som knark och TV/teknik lever däremot gott på människornas tilltro och dyrkan.

Jag gillar Amerikanska gudar, det är en spännande och fantastisk historia som får läsaren att fundera. Historien är långt ifrån enkel och tar oväntade vändningar i nästan varje kapitel.  Det här är den sista boken i min tre på tre utmaning men det är bara den första i serien av Neil Gaiman böcker som jag är intresserad av att läsa.

Vad gör oss till människor? Del 2

10 Nov

För att inlägget om Maskinblod inte skulle bli allt för långt är det uppdelat i två. Här hittar du del 1.

Flykten från paradiset
av Eva Holmquist
Mim i novellen förminskar sig själv för att leva upp till sin man och samhällets förväntningar på henne. När hon så möter Bris inser hon att hon inte behöver må så dåligt utan kan bryta sig ut, det är inte lätt gjort men om hon lyckas kan hon få vara sig själv igen. Kontentan är tydlig, man måste älska sig själv och inte stanna kvar i en ohälsosam relation.

Steve
av Lars Östling
Jag läste Vad ögat ser av Lars Östling för några veckor sedan och trodde först att jag skulle få läsa något som liknade den romanen. På ett sätt liknar dem varandra, de är fortfarande livsformer från olika planerat som möts men i novellen är spelplatsen jorden. Att våra liv skulle vara en enda stor TV-serie är en kul tanke och att världsomvälvande händelser skapats för att behålla tittar känns jättekonstigt samtidigt som det öppnar upp för intressanta funderingar och inte minst konspirationsteorier.

maskinblodRymden är rund
av Börje Crona
Det är uppenbart att novellen bygger på Jules Vernes klassiska Jorden runt på 80 dagar, Crona har skapat en skröna som heter duga. Först tycker jag att den känns lite tråkig, jag har ju läst Vernes klassiker, men Rymden är rund tar sig och slutet överraskar.  Vernes karaktärer är borta 80 dagar, Cronas karaktärer är borta 81 år,  att ingen kommer ihåg dem när de kommer tillbaka blir ett riktigt antiklimax.

Monstrets gud
av Saga Torstensson
Varelsen i Torstenssons pjäs söker efter Gud för att få veta varför hon skapades till ett missfoster. Hon möter själasörjaren som till att börja med inte alls ger henne de svar  hon vill ha.  Sökandet är väl kanske en av de saker vi människor ägnar oss mest åt, alltid är det något vi måste få svar på.

Sorgens flykt
av Helena Nyblom
Sorgens flykt är en av de äldre texterna som finns med i antologin, de är från 1896 och handlar om hur vi tar emot glädjen och sorgen i våra liv. Det här är inte en av mina favoriter, men språket är vackert och jag gillar temat.

Paulus
av Peter Öberg
Det här är den text jag förstår minst av, men jag tänker att den självklart har med livet och vår utveckling att göra. Man behöver ju faktiskt inte förstå allt för att gilla det.

Hemliga lådan
av Robin Karlsson
Ibland får man helt enkelt göra det bästa av situationen och ta konsekvenserna av sina handlingar. Berättelsen om den hemliga lådan överraskar mig, den innehåller inte alls vad jag tänkt mig utan är väldigt sorglig.

Änglarna av kvicksilver och kristall
av KG Johansson
Jag har tidigare läst novellen Innan himlen faller av Johansson som bygger på att vi människor måste komma ihåg för att inte försvinna. I Änglarna av kvicksilver och kristall kretsar berättelsen istället kring motivet att vi inte kan göra saker ogjorda hur mycket vi än vill. Vi måste gå framåt.

Maskinblod är för att sammanfatta en riktigt bra samling noveller som håller hög klass rakt igenom och som får mig att verkligen fundera, den väcker som sagt många tankar kring vad det innebär att vara människa. Jag ser fram emot att läsa mer av flera av författarna.

Tack till Affront som skickade recensions ex.

Vad gör oss till människor? Del 1

9 Nov

maskinblodMaskinblod (jag älskar titeln!) är en antologi med 17 fantastik och science fiction noveller om betydelsen av att vara människa på ett eller annat sätt.  I och med att det är 17 riktigt bra noveller tänkte jag ge samtliga några rader var, för att inlägget inte ska bli alldeles för långt delar jag upp det. Här hittar du del 2.

Där staden dragit fram
av Oskar Källner
Jag har tidigare läst novellen Yi av Källner och den älskade jag verkligen. I Där staden dragit fram leverar Källner återigen en riktigt bra historia som verkligen får en att fundera. Under de första sidorna är jag osäker på om personen jag följer är en pojke eller en flicka och hur gammal är hen? Novellen handlar om att omskapa sig själv och om ett vi och dem samhälle. Antologin har fått sitt namn ifrån denna första novell, där frågan är vad gör oss till människor, människoblodet? Eller kan man vara människa och ha maskinblod?

Tåg
av Susanne Samuelsson
Jag upplever Tåg  som en annorlunda zombienovell. historien tar sin början på tåget och ger sedan en snabb tillbakablick för att berätta hur vi hamnar där. En smitta har spridit sig över Sverige, en del av Norrland har man lyckats rädda från smittan och några få utvalda transporteras dit för att räddas undan. Men vem bestämmer egentligen att du är värd att rädda när personen bredvid dig inte är det.  Det här är en av mina favoriter i antologin, kort och koncis men den väcker så många tankar kring den människosyn som finns, om värdet av ett liv.

Författardrömmar
av Patrik Centerwall
I ett samhälle där storebror övervakar allt är handskriven information ett farligt vapen. Istället för att vi kontrollerar datorerna så kontrollerar de oss, de äger oss. Centerwall har skrivit en riktigt bra novell, den sätter fingret på det som kan bli ett problem när tekniken blir ett censurerande monster istället för den informationsspridare den kan vara. En modernare version av George Orwells klassiska roman 1984.

Avagana
av A.R. Yngve
Avagana är den novell som fångar mig minst i samlingen, att kunskap är makt framgår tydligt men jag känner inte något intresse i historien. Ahmads utveckling genom ett datorspel fångar mig helt enkelt inte och jag tycker att novellen är lite för lång.

Där, fast ändå inte
av Love Kölle
Först när jag läst klart novellen tycker jag att det är synd att  typiska sagoväsen och myter måste ”förklaras” genom utomjordingar. Sen inser jag att det är en ganska intressant tanke. Det är bra att Kölle håller sin novell så kort och lämnar öppet för läsaren att fundera kring ”förklaringen” av våra föreställningar.

De tre männen från månen
av Julius Regis
Jag tycker inte texten är så jättespännande från början men den tar sig och slutet överraskar mig åt det positiva. Professorn som har tagit med sig månmännen i tron att jorden är en räddning och bättre planet får ett bryskt uppvaknande.

Sagan om humanoiderna
av Bill Persson
Något av en Romeo och Julia historia fast mellan människa och humanoid.  Återigen en text på temat ”vi och dem”. Vad gör någon/något mänskligt är den stora frågan som novellen kretsar kring och jag gillar knorren på slutet som man förvisso kan ana redan i början men som ändå blir en överraskning på slutet.

STIM i mitt blod – en vision
av Anna Blixt
Att vara ouppkopplad i Anna Blixt novell är ett fängelse. Att dela information som man inte har tillåtelse att dela är olagligt. Visst känns det igen. Blixt har tagit steget längre och kopplat upp hela människan inte bara en dator. Återigen är storebrorssamhället och kontrollen där, det gemensamma medvetna som borde vara fri kunskap blir inskränkt genom andras kontroll.

Sista boken i tre på tre

9 Nov

amerikanskagudarNu har jag äntligen börjat läsa den sista boken i tre på tre utmaningen, Neil Gaimans Amerikanska gudar. Det är den första boken av Gaiman som jag läser och än så länge är det riktigt bra. Får jag blodad tand har jag både Anansi Boys och The Graveyard book  här hemma.

Jag har ignorerat diskberg för den här boken

26 Okt

Ibland behöver man böcker som riktigt går att sluka. Som inte kräver så mycket mental närvaro eller kraft av läsaren. Through the Zombie Glass (White Rabbit Chronicles #2) av Gena Showalter är en sån bok. I maj läste jag Alice in Zombieland som är första delen i serien, och jag överraskades då av att den var så spännande  av jag behövde sträckläsa den. Del två  var alltså ett måste och även den har levererat sträckläsning.

throughthezombieglassThrough the Zombie Glass tar vid strax efter att Alice in Zombieland slutar och Alice och Coles förhållande är skakigt. När ytterligare en av Coles tidigare flickvänner dyker upp i stan inser Alice att vad de har tillsammans kanske inte kommer hålla för evigt. När Alice blir biten av en Zombie när de är ute och patrullerar förändras allt, Alice märkliga förmågor gör att zombiegiftet inte försvinner från kroppen och botemedlet som hjälper andra bara lugnar henne bara en stund. Företaget Anima är tillbaka i stan och den hemliga Mr K vill ha tag i Alice.

Through the Zombie Glass håller ett högt tempo men har en del tråkiga partier där Alice och Coles av-och-på-förhållande är det enda som får ta plats utan att det egentligen för handlingen så mycket framåt. Showalter bryter även en hel del mot de lagar som hon upprättade i första boken för när man befinner sig i andlig form. Allt  som sägs i det tillståndet blir sant i första boken, men i den här boken har de långa samtal.  Att de kan se varandra när de ena befinner sig i andlig form och den andra inte är också något som hittats på till den här boken. Gena Showalter har uppenbarligen behövt skapa dessa funktioner för att kunna göra vissa scener möjliga.

Nu låter det kanske som att jag inte alls gillade boken, men det stämmer inte. Jag har ignorerat mitt växande diskberg hela veckan för att få in så mycket lästid som möjligt. För det är spännande, Gena Showalter vet hur man skapar intressanta karaktärer (om än något stereotypa) och hur man håller tempot uppe i historien. Jag ser fram emot att läsa del tre i serien.

Vi har vissa problem med zombier…

20 Okt

Det har gått många år, kanske femton sedan de döda började resa sig som zombies, eller som Temple kallar dem köttsäckar och slempåsar.

Gud är en skämtare. Det vet Temple. Det märks på alla superfina mirakel som fortfarande finns att se på vårt förstörda klot.” – s. 5 

idodsskugganslandSå inleds I dödsskuggans land. Boken kretsar kring just dessa ord och innebörden av dem. Temple reser runt i USA, hon vill inte ha sällskap för hon vill inte behöva se dem dö. Hon passar inte in i de små skyddade samhällena, det bevisar hon redan i början av boken när hon mördar en man. Resten av  boken blir hennes flykt från mannens bror Moses Todd, men det är också hennes resa för att hjälpa puckot Maury som inte pratar. Temple är en överlevare, hon klarar saker som ingen borde behöva klara.

Jag gillar I dödsskuggans land, den är ruskigt bra. Till en början vet jag inte riktigt var den är på väg, vad vill författaren berätta. Sen går det upp för mig, han vill bara berätta om Temple som försöker överleva ett dystopiskt helvete. Hon ger sig ut för att vara okänslig och stark, men egentligen bryr hon sig så mycket om människorna hon möter att hon inte vågar vara nära dem, stanna kvar, skapa sig ett liv bland andra.
Alden Bell (pseudonym för Joshua Gaylord) skapar olika samhällen i det karga döda landet, de som skapar ett liv tillsammans med många andra, de som precis som Temple reser landet runt, de som hägnar in sitt hus, de som tror att de är världens arvtagare och de som vill ta tillbaka världen. Boken är väldigt vackert skriven, poetisk, språket flyter fint och lätt. Jag måste absolut läsa Alden Bells andra bok, som handlar om Moses Todd och hans bror.

Än så länge är det här de bästa boken i tre på tre utmaningen, min sista bok är Neil Gaimans Amerikanska gudar.

Att kolonisera en planet

16 Okt

vadogatserVad ögat ser är en tankeväckande science fiction roman om Exodusexpeditionen som reser i 27 år för att komma fram till vad som verkar vara en paradisplanet. Men planeten visar sig redan vara upptagen. Ledningen för de 4000 människorna som ingår i expeditionen måste ta ett beslut, kolonisera eller resa vidare. Kaptenen för skeppet Leif Eriksson bestämmer sig för att det enda alternativet är att landa, även om det går emot vad de andra tre skeppen i flottan beslutat. Skeppets överläkare gör redan i det inledande stadiet en upptäckt av en mikrob som visar sig bli avgörande för människornas överlevnad.

Vad ögat ser berättas ur flera olika karaktärers synvinkel, några finns med genom hela historien andra finns med i början eller slutet. Det ger flera dimensioner till historien, alla karaktärer upplever inte samma händelse på samma sätt. Beslut som fattas är fullständigt förståliga för vissa av karaktärerna med andra undrar vad det är som händer med människorna.
Boken innehåller flera intressanta kvinnliga karaktärer som till det yttre visar upp en svaghet genom att framställa sig som naiva och obeslutsamma, men när det väl gäller är det de som är beslutsfattarna.

Bortsett från att boken innehåller flera slarviga stavfel är det en spännande historia som får mig att fundera över vad vi gör med jorden och hur vi lever.

Tack till förlaget En söt robot som skickat recensions ex.

Bokbloggsjerka 4-7 oktober: Bokmiljöer

6 Okt

Annika vill att vi ska berätta om en ”bokmiljö” som du har besökt alternativt gärna skulle vilja besöka. Naturligtvis är det även okej att ta upp fiktiva miljöer om du vill det!

Christ Church

Christ Church i Oxford, där trappscenen i Harry Potter är inspelad och där Lewis Carroll var professor.

Jag har besökt en hel del bokmiljöer, bland annat har jag varit både i Edinburgh och Oxford, två platser som många engelska författare skriver om. Jag har besökt Roslynn Chapel som förekommer i Dan Browns Da Vinci koden, jag har spatserat längs gatorna i Dublin där James Joyce Ulysses utspelar sig. Jag skulle vilja påstå att jag är en anglofil, den engelska kulturen tilltalar mig verkligen. Jag reser gärna till platser jag läst om och nu har jag ser stora delar av Storbritannien så det börjar bli dags att söka sig längre bort. Högt upp listan över platser att besöka är ju USA, framförallt tänker jag Route 66 (Vredens druvor) och New Orleans och den amerikanska södern. Även Ryssland ligger bra till, S:t Petersburg och Moskva (Anna Karenina).

Uppgrävd flicka och konstigt tv-program

6 Okt

felgravochandraberattelserFörsta boken i tre på tre utmaningen läste jag klart med en dag till godo, 29 september. Jag klämde de sista hundra sidorna på tåget hem från Bokmässan, boken blev även kvar på tåget för jag var inte överförtjust i den, men hoppas att den ska glädja någon annan.

Fel grav och andra berättelser är som titeln säger en samlingsbok med flera berättelser. Den började bra med den kanske starkaste och mest tydliga berättelsen om pojken som gräver upp sin flickväns grav för att få tag i sina dikter. Sedan fortsätter det handla om trollkarlar som inte finns, magiska handväskor och konstiga tv-program. Nonsenstexter som påminner om Alice i Underlandet, men där Lewis Carroll spelar i en mycket högre liga.  Kanske är jag för gammal, eller så missar jag poängen med texterna. Den här boken tilltalade mig inte men jag ser fram emot nästa bok i tre på tre utmaningen som jag tänker ska få bli I dödsskuggans land av Alden Bell, det känns som jag är tillbaka på känd mark då med zombies.

 

The Infernal Devices håller inte hela vägen

24 Sep

(Spoilervarning! Har du inte läst The Infernal Devices så kanske du inte vill läsa den här texten då jag skriver en del om slutet)

clockworkprinceDet är med ett visst vemod jag läser den sista meningen i Clockwork Princess, det är alltid lite trist att avsluta en serie, samtidigt känns det väldigt skönt. The Infernal Devices är en sådan serie där första boken är riktigt bra, andra är fortfarande spännande och den tredje delen inte håller hela vägen.

Clockwork Prince är andra delen i Cassandra Clares serie The Infernal Devices som är utspelar sig före hennes serie The Mortal Instruments. I andra boken växer Tessas känslor för Jem trots det fortsätter hon att tråna efter Will. Will tror att han har en förbannelse över sig och söker Magnus hjälp för att tillkalla demonen som lagt den. Jakten på The Magister fortsätter, och hans robotar blir allt fler och allt svårar att försvara sig mot.

Andra boken i serien har ett högt tempo och Tessa slits mellan Will och Jem. Den är långt ifrån lika bra som första boken, men karaktärerna fortsätter att utvecklas och nya hemligheter avslöjas. Boken tar en oväntad vändning när det visar sig att någon de litat på förråder dem.  Jag skulle gärna se att de The Infernal Devices bara var två böcker för det håller inte riktigt ända till slutet även om den är rakt igenom spännande.

clockworkprincess

I tredje delen Clockwork Princess har Tessa gjort sitt val, hon väljer Jem trots att de inte lyckats finna något botemedel mot giftet Yin fen som allt snabbare bryter ner hans kropp. Mortmain (The Magister) behöver bara Tessa för att genomföra sin ondskefulla plan att ge robotarna liv genom att stänga in demoner i deras metalkroppar.

Clockwork Princess är inte alls lika bra, Cassandra Clare vill för mycket med sin historia och den blir väldigt publikfriande. Att Tessa får chansen att tillbringa en livstid med både Will och Jem känns lite mesigt, jag tycker att hon borde göra ett val. Jems öde har en twist, men jag hänger inte riktigt med i hur han lyckas avsäga sig uppdraget som Silent Brother.  Jag skulle gärna se den här serien filmatiserad, för jag tycker än så länge att den är bättre än The Mortal Instrument som består av dubbelt så många böcker.  En av anledningarna till att jag gillar serien är referenserna som görs till samtida litteratur.

Boktycke

En blogg av en aspirerande författare

Vänd blad

Böcker i allmänhet, ungdomsböcker i synnerhet

Il sogno d'Italia

Att WWOOF:a - drömmen om Italien!

Den döda zonen

Författarblogg och bokblogg av Martin Falkman - författare till Tunneln i slutet av ljuset och Mördarens väg.

Bokdivisionen

- böcker, läsning och min bokläsning

Adlibris

– En blogg för bokälskare –

Books ABC

Att läsa är att leva - en bokblogg med böcker från A till Ö

Bokbiten

Jag och mina böcker

born a champion

Från flubb till former! min resa från 133 kg till 79 kg.

Bibliotekskort

Två vänner, ett intresse - att se Sverige genom dess bibliotek

Petra Hyberg

All beautyful, creative things

Lingolitt

Lingvistik + litteratur = sant

WordPress.com

WordPress.com is the best place for your personal blog or business site.