Gigantiska lösmustascher och kopiösa mängder te

29 Maj

hemlosKopiösa mängder te, snofsiga vampyrer, fåniga hattar, lynniga varulvar och en kvinnlig uppfinnare med en gigantisk mustasch är bara några av ingredienserna i Gail Carrigers tredje bok om Alexia Tarabotti. I Hemlös söker Alexia efter svaren på hur hon kunnat bli gravid när hon för det första har en varulv till man, och för det andra är själlös, vilket innebär att hon inte kan befinna sig på samma ställe som en annan själlös. Alexias tillstånd är säsongens samtalsämne inom societeten, det och att Lord Akeldama försvinner spårlöst gör att hon beger sig till Italien.

Lord Akeldama är en av mina favoritkaraktärer och det är synd att han inte får vara med så mycket i den här boken. Å andra sidan fyller madame Lefoux ut handligen med samma sorts kvick- och underfundigheter. Madame Lefoux sticker ut från den viktorianska stereotypen, men i Alexias värld är hon som handen i handsken. Alla karaktärer är väldigt speciella och har sina små egenheter.  Alexia utvecklas väldigt lite som person genom boken, istället är det hennes egenskaper som själlös som man får veta mer om, hennes relation till Lord Maccon är ifrågasatt i och med att han slängt ut henne, men som läsare förstår man redan från början att historien kommer få ett lyckligt slut.

För första gången lämnar Alexia Storbritannien och hon reser genom Frankrike till Italien. Stereotypa drag för länderna förstärks och man vet tydligt vilket land man befinner sig i. Boken utspelar sig under den viktorianska eran men blandar och ger en hel del med politik och kultur, vilket är helt i sin ordning när man befinner sig i Parasollprotektoratets värld!  Språket är enkelt och underhållande med många kvickheter, ibland kan det bli lite för mycket – men Gail Carriger har en tydlig stil som hon använder från första till sista sidan i  alla tre böcker.

Steampunkinslagen är många och madame Lefoux och hennes vänner står för de flesta uppfinningarna i boken, vilket är roligt. Det känns inte så vanligt med en kvinna i rollen som uppfinnare.

Jag gillar Gail Carrigers böcker, det är lättsmält och roligt. Ibland behöver man inte så många fler ingredienser än så. Självklart längtar jag redan efter nästa del i serien som jag hoppas kommer på svenska till hösten. Förresten, stämmer det att Gail Carrigers riktiga namn är Tofa Borregaard, det känns ju mycket mer som en pseudonym än just Gail Carriger.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Boktycke

En blogg av en aspirerande författare

Vänd blad

Böcker i allmänhet, ungdomsböcker i synnerhet

Il sogno d'Italia

Att WWOOF:a - drömmen om Italien!

Den döda zonen

Författarblogg och bokblogg av Martin Falkman - författare till Tunneln i slutet av ljuset och Mördarens väg.

Bokdivisionen

- böcker, läsning och min bokläsning

Adlibris

– En blogg för bokälskare –

Books ABC

Att läsa är att leva - en bokblogg med böcker från A till Ö

Bokbiten

Jag och mina böcker

born a champion

Från flubb till former! min resa från 133 kg till 79 kg.

Bibliotekskort

Två vänner, ett intresse - att se Sverige genom dess bibliotek

Petra Hyberg

All beautyful, creative things

Lingolitt

Lingvistik + litteratur = sant

WordPress.com

WordPress.com is the best place for your personal blog or business site.

%d bloggare gillar detta: